Den moderna industriella matproduktionen byggdes upp under en period när medvetenheten om vikten av en hållbar produktion och konsumtion inte var särskilt stor. Genom teaterföreställningen Grismanifestet fick vi en påminnelse om köttproduktionens påverkan på miljö och klimat och även den etiska dimensionen av att behandla levande djur som produktionsenheter utan möjlighet till ett naturligt beteende. Det var en både stark och dramatisk föreställning som inte lämnade någon oberörd och väckte många tankar.
Nadja Franke från Scenkonstgruppen, Markus Lundström och Mathias Sylvan från Lidingö stad (som arbetar med stadens upphandlingar av kost och livsmedel), Emelie Hansson, sakkunnig i mat och jordbruk på Naturskyddsföreningens Rikskansli samt Helena du Rées från Naturskyddsföreningen Lidingö.
Paneldiskussion
Efter föreställningen blev det tillfälle för en panel att tillsammans med publiken samtala och diskutera de frågor monologen väckt.
Diskussionen inleddes med att Emelie Hansson pratade om hur våra val påverkar miljö och klimat. På en övergripande nivå handlar det om hur vi ska ta hand om djur och producera vår mat på ett hållbart sätt. Som konsument kan du påverka detta genom att
- äta mindre kött, t ex genom att betrakta köttet som en krydda mer än som basföda
- välja bättre producerat kött
- äta ekologiskt producerad mat
Med ekologiskt kött avses att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte får användas. Fodret ska vara ekologiskt producerat och djurens naturliga beteenden ska tillgodoses. Det är stor skillnad i djurhållningen mellan den ordinarie köttuppfödningen och den ekologiska.
Jordbrukets matproduktion står för 25 procent av vår klimatpåverkan och köttproduktionen står för en stor andel. Enligt en studie från Word resources institute skulle en kraftig minskning av köttkonsumtionen kunna minska utsläppen av växthusgaser per land och person med mellan 15 och 35 procent till 2050. Köttproduktionen påverkan även den biologiska mångfalden bland annat via användning av konstgödsel. Vi lärde oss också att vi aldrig hade haft grisfabriker om vi inte samtidigt hade haft ett överskott av spannmål. Enligt den ovan nämnda studien används cirka två tredjedelar av världens jordbruksmark för nötköttsproduktion, men av de kalorier som konsumeras i världen står nötkött för mindre än två procent.
Hon berättade att svensk lagstiftning omfattar ett högre djurskydd än övriga Europa. Utöver lagstiftning innebär en Krav-märkning att hänsyn ska tas till grisarnas naturliga beteende, att de ska ges möjlighet att böka i jord och födosöka. De svenska djurskyddskraven omfattas dock inte av det EU-direktiv som bestämmer hur upphandlingar skall gå till.
Mathias Sylvan pratade om juridiska aspekter kring offentlig upphandling. De EU-gemensamma reglerna hindrar inte att t ex Sverige driver höga miljökrav i den offentliga upphandlingen utan snarare uppmuntrar medlemsländerna att göra detta. I Sverige kommer (om Riksdagen kan enas) en ny lag om offentlig upphandling 1 jan 2017 som baseras på EU-direktiv som togs fram 2014.
Den nya lagen ger oss större möjligheter att vara drivande i djurskyddsfrågor t ex genom att ställa krav på transporter, slakt, operativa ingrepp, antibiotika. Hindren mot hållbar upphandling är (kortsiktigt) ekonomiska snarare än juridiska. Sverige har skapat en särskild myndighet – Upphandlingsmyndigheten – som ska stötta bl.a. kommunerna.
Markus Lundström berättade att Lidingö stad upphandlar mat från de stora matdistributörerna samt har egna tillagningskök för skolor, äldreboenden och sjukhus. Staden tillämpar upphandlingsmyndighetens krav på sina entreprenörer. Man kan inte ställa krav på att råvarorna är svenskproducerade, men man kan ställa specifika krav utifrån exempelvis miljöskydd.
Skolorna har infört en vegetarisk dag i skolan varje vecka för att eleverna ska få tillfälle att testa och lära sig mer om vegetarisk mat. En synpunkt från publiken var att den vegetariska maten ofta upplevs som tråkigare än kötträtterna. Det är viktigt att man håller samma ambitionsnivå för mat utan kött som den med kött och att även den förstnämnda presenteras på ett lockande sätt. Det finns skolor i Stockholm som enbart serverar vegetarisk mat för att eleverna själva har önskat denna förändring. Du kan själv påverka genom att skicka in medborgarförslag till politikerna i kommunen. Inför varje val bjuder Naturskyddsföreningen in till miljödiskussion med politikerna där det finns möjlighet att delta och påverka.
I dag fokuserar staden på klimatsmart mat. 35 procent av stadens totala inköp uppfyller i dag EUs ekologiska krav. Målet för skolmat har hittills varit 30 procent men ska omförhandlas till 35 procent. En skollunch ska hålla god kvalitet och totalkostnaden per måltidsportion i Lidingö ligger mellan 20 och 30 kr. Medborgare som vill testa skolmaten har möjlighet att göra det. Kontakta stadens upphandlingsenhet så ordnar de det.
Läs mer om skolmaten i stadens blogg Miljö på Ö God mat
Läs mer om föreställningen Grismanifestet