Lördag 9 maj besökte medlemmar i Lidingökretsen Villa Arkens trädgård. I trädgården möter den östasiatiska trädgårdskonsten den svenska skärgårdsnaturen. Cyrillus Johansson planerade trädgården på trettitalet som en metafor för vandringen genom livet. Helfrid Löfquist bidrog till växtvalet och deltog i likhet med Oswald Sirén och Emma Lundberg i samtal kring trädgården. Åsikten att man skulle vara rädd om naturen och utnyttja möjligheterna i stället för att ta bort och anlägga rabatter var en åsikt han delade med Helfrid Löfquist.
Man träder in i trädgården genom månporten…
…och kommer in på ängen, där det så här års växer gullvivor, sippor och lökväxter.
Tillsammans med Mats och Elise fortsatte vi vandringen över ängen som övergick i en trappa med avsatser där man kan stanna och blicka tillbaka innan man fortsätter stigningen.
Under vandringen ser vi exempel på hur de vilda växterna kompletteras av kultivarer som passar in i sammanhanget som t ex dessa gula hundtandsliljor.
Vägen från grinden upp till huset kan ses som en metafor för vandringen genom livet.
Det nordiska skärgårdslandskapet och den östasiatiska trädgårdsarkitekturen möts.
Huset var ursprungligen ett fritidshus som sedan byggdes ut till permanentbostad i en blandning av nationalromantik och tjugotalsklassicism. Villan består av olika byggnadskroppar med fasadbehandling i rött tegel och ockrafärgad puts.
I dag sköts trädgården med ambitionen att gynna biologisk mångfald efter bästa förmåga. Det vittnar alla fågelholkar om. Ett annat inslag är trädgårdens dammar med mindre vattensalamander på våren och som besöks flitigt av trollsländor senare på sommaren.
En trädgård att gå på upptäcktsfärd i, där generationer har satt sina spår men mycket av det ursprungliga bevaras!
